Jag tänker på Valerie Solanas. Amerikansk feminist som levde 1936 - 1988, mest känd för att ha skjutit Andy Warhol och för att ha skrivit SCUM-manifestet. SCUM står för "Society of Cutting Up Men", och milt uttryckt innehåller detta en hel del radikala åsikter. Om män. Och jag kan inte sammanfatta eller ge någon beskrivning om SCUM-manifestet på ett sätt som jag känner är bra nog, som täcker det. Jag kan liksom inte.
Jag hörde talas om Valerie Solanas för första gången när jag var 14 år och gjorde ett skolarbete om Andy Warhol i bilden (alltså ämnet bild). Det enda jag tog reda på då var att Andy nästan hade dött för att en radikalfeministisk organisations enda medlem hade skjutit honom med intentionen att döda. Och att hela Andy's konstuttryck förändrades totalt efter händelsen. På den tiden älskade jag Andy och tyckte väl ingenting speciellt om Valerie. Tänkte väl att det finns personer som får hang ups gällande att försöka mörda kända personer överallt. Och glömde väl bort det.
Det tog ytterligare några år innan jag ramlade över Valerie igen. Den här gången i mitt eget ifrågasättande av könsroller och könsmaktordning. Jag tror att jag drogs mot Valerie för att hon och jag har en sak gemensamt i våra åsikter; Noll tolerans. Jag ser inte genom fingrarna, jag blir förbannad. Det blev Valerie också.
SCUM-manifestet kan sägas bland annat lyfta fram den manliga könsrollen at its worst. Och könsroller gör mig obeskrivligt arg. För mig innebär den manliga könsrollen bland annat att systematiskt nedvärdera allt som anses kvinnligt, att aktivt sträva efter att begränsa friheten för hälften av jordens befolkning och att vara ett svin. Och samtidigt kan jag tycka att den kvinnliga könsrollen innebär bland annat att lyfta upp och hylla allt som anses manligt. Den manliga könsrollen innebär för mig att ha det jävligt bekvämt och vara nöjd med sin position trots att den aktivt begränsar kvinnors rättigheter på ett sätt som bara är helt sjukt.
Jag tror att problemet för mig dyker upp när någon försöker byta ut "manlig könsroll" mot "man". Vaddå "man"? Det är
inte själva fenomenet "män" som gör mig förbannad, det är förtrycket. Precis som att jag är förbannad på homofobi. Det är inte MÄN som utövar förtryck mot kvinnor - det är random människor som gör det. Precis som att det inte gör alla personer i 55-årsåldern till snattare om ganska jäkla många 55-åringar varje år åker fast för snatteri. Det är människor, de gör något som gör mig förbannad, och vad de har mellan benen, vilken hudfärg, läggning, vilket yrke eller vilken samhällsklass de tillhör är ointressant för mig. Men det finns ett namn, och för mig heter den här sortens förtryck "den manliga könsrollen".
Det händer överallt och hela tiden. Det här förtrycket, det här ständiga hyllandet av någon slags påhittad tanke om hur män ska vara och bete sig. Och det ständiga nedvärderandet av tanken om hur kvinnor ska vara och bete sig. Media lyfter fram det hela tiden. Det ligger i våra ord. Det uttrycks med vårt kroppsspråk. Och jag accepterar det inte. Inte någonstans över huvud taget. När ska media och herregud kända människor, auktoriteter och SÅ KALLADE FÖREBILDER ta sitt ansvar och förstå att det är de som upprätthåller det här. Könsroller är inte ett ondskefullt fenomen som kommer existera oberoende av om människor anammar dem eller ej. De är faktiskt i allra högsta grad kopplade till att vi människor från dag ett fostras in i beteendemönster. Det här beteendemönstret är inte speciellt fördelaktigt för alla som råkar ha en snippa mellan benen.
Och nu kommer vi till det. Vad är kön egentligen? Vad är en man, och vad är en kvinna? Jag har fått lära mig att det finns minst fyra olika aspekter att ta upp när en ska definiera kön.
- Kroppsligt kön - Hur kroppen faktiskt ser ut.
- Mentalt kön - Det kön som personen känner sig som. Vid transsexualism stämmer inte det kroppsliga könet överens med det mentala, varpå det kroppsliga könet kan korrigeras.
- Socialt kön - Vilket kön andra människor uppfattar att en har.
- Juridiskt kön - Det kön som står på ditt pass, din legitimation. Det som avslöjas i ditt personnummer.
Och så börjar jag försöka förklara. Om det nu finns ett förtryck mot kvinnor, vilka människor är det då som utsätts för detta förtryck?
Det skulle ju kunna vara de som just har en snippa mellan benen.
Men. Alla går ju inte runt och visar upp vad en har mellan benen hela tiden, och om en persons sociala kön ex. är extremt manligt kan ju denna person uppfattas som en man trots existensen av snippa.
Jag vill ju säga att kvinnor är de som definierar sig som kvinnor. Alltså, vars mentala kön är kvinnligt. Och detta är ju sant, enligt mig. Men förtryck-biten blir lite mer komplicerad här. Tänk en transtjej (det vill säga: en tjej som föddes med en killkropp) som ännu inte har påbörjat sin könskorrigering. Det här kan vara en person som kanske är ganska lång, än så länge har en ganska manlig muskulatur och dylikt. Jag vet inte om jag skulle hålla med om att den här personen i lika stor grad kommer att vara utsatt för förtryck mot kvinnor som en person som i större uttryck har ett kvinnligt könsuttryck. Förvisso räknar hon sig till gruppen kvinnor, och har all rätt i världen att ta illa upp, speciellt eftersom hennes könsuttryck (sociala kön) kommer att bli mer och mer kvinnligt ju längre i korrigeringsprocessen hon kommer. Men samtidigt kan jag inte låta bli att säga: VADDÅ KVINNOR? Vad definierar en kvinna, just gällande det här med förtryck? I vilka situationer uppstår förtryck?
Feel free att vädra era åsiker, kära bloggläsare. Om det är någon som känner för att vara gästbloggare och skriva något om vad som helst gällande hbtq är detta mycket välkommet!
Reclaim your brain.
//Siv (af Edina & Siv)
Nina gör även bl.a. enrutingar som jag tycker helt klockrent skildrar bitterhet och hur jobbigt och knepigt det kan kännas att försöka interagera med andra, och de är bara lite för bra för att låta bli att lägga upp, så här kommer några sådana också:
Alla bilder är skapade av Nina Hemmingsson. Yum!
"OBJEKT KAN DU VARA SJÄLV, eller:
