Så otroligt vackert, viktigt och sorgligt. Titta på det här, och sprid!
//Siv
Visar inlägg med etikett Allmänna hbtq-funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Allmänna hbtq-funderingar. Visa alla inlägg
torsdag 14 oktober 2010
Hur jävligt det än känns nu så kan det bli bättre
Så otroligt vackert, viktigt och sorgligt. Titta på det här, och sprid!
//Siv
torsdag 7 oktober 2010
Är trött på den fula, andra verkligheten
Igår började jag (Siv) tänka på hur otroligt fin min värld är och hur otroligt ful världen utanför tycks vara. Nu talar jag inte om estetik utan om människors syn på vad som är normalt och inte.
Jag har en fantastisk värld. I den är var och varannan person hbtq eller åtminstone kompromisslöst öppen gentemot det, och människor i min omgivning utgår från att personer de träffar kan ha relationer med både personer av samma kön och av motsatt, att de kan ha många kärleksrelationer på samma gång eller inte ha kärleksrelationer (ex. vara polyamorösa eller relationsanarkister), att de kan vara obekväma med sitt kroppsliga kön, att de kan vara både tjejer och killar samtidigt eller ingetdera, att det är fint att ta reda på vilket pronomen (som hen, hon, han eller den) människor vill att en ska använda om dem, att sexistiskt beteende inte är okej och att könsstereotyperna påverkar varenda människa på jorden negativt och ingenting annat. Och det är bara en gnutta av alla de saker som människor i min värld utgår från att personer de möter kan ha i sina liv som viktiga saker som engagerar dem. Min värld är magisk.
Varför ska jag någonsin behöva kliva ur den här världen och möta den fula förlegade världen där människor fortfarande går runt och försöker tysta ner och begränsa människor som vill få älska vem de vill, klä sig hur de vill, tycka att det faktiskt inte finns bara två kön och att kön för övrigt är en social konstruktion som helt enkelt inte är biologiskt rotad? Jag vet inte, liksom. Jag har ingen lust att gå ut i den världen. Jag är helt enkelt trött på den, trött på att vänta på att den ska hinna ikapp. Den intresserar mig inte, och jag vet att människor som tror att den världen är rätt och värd att försöka bibehålla HAR FEL. Nu talar jag inte om något annat som kan förekomma i den världen, utan enbart om homofobi, transfobi, heteronorm, mononorm och alla andra töntiga begränsande fördomsuppbyggda inställningar gentemot hbtq som kan finnas. Ingen av de där grejorna är okej. Jag har liksom ingen lust att lägga energi på att ens låtsas att de är okej.
Så jag vänder mig mot min värld istället. Det är där jag hämtar energi. Jag känner mig så otroligt privilegierad som får spendera all min tid med de här människorna. De peppar, inspirerar och fyller mig med kärleks- och trygghetskänslor. Så jag tänker låtsas om att den andra världen inte finns. Möta deras barnsliga försök att begränsa vettiga, vackra, fantastiska människor med en gäspning. De kommer inte åt oss.
Och min magiska värld kommer bara att expandera.
//Siv
Jag har en fantastisk värld. I den är var och varannan person hbtq eller åtminstone kompromisslöst öppen gentemot det, och människor i min omgivning utgår från att personer de träffar kan ha relationer med både personer av samma kön och av motsatt, att de kan ha många kärleksrelationer på samma gång eller inte ha kärleksrelationer (ex. vara polyamorösa eller relationsanarkister), att de kan vara obekväma med sitt kroppsliga kön, att de kan vara både tjejer och killar samtidigt eller ingetdera, att det är fint att ta reda på vilket pronomen (som hen, hon, han eller den) människor vill att en ska använda om dem, att sexistiskt beteende inte är okej och att könsstereotyperna påverkar varenda människa på jorden negativt och ingenting annat. Och det är bara en gnutta av alla de saker som människor i min värld utgår från att personer de möter kan ha i sina liv som viktiga saker som engagerar dem. Min värld är magisk.
Varför ska jag någonsin behöva kliva ur den här världen och möta den fula förlegade världen där människor fortfarande går runt och försöker tysta ner och begränsa människor som vill få älska vem de vill, klä sig hur de vill, tycka att det faktiskt inte finns bara två kön och att kön för övrigt är en social konstruktion som helt enkelt inte är biologiskt rotad? Jag vet inte, liksom. Jag har ingen lust att gå ut i den världen. Jag är helt enkelt trött på den, trött på att vänta på att den ska hinna ikapp. Den intresserar mig inte, och jag vet att människor som tror att den världen är rätt och värd att försöka bibehålla HAR FEL. Nu talar jag inte om något annat som kan förekomma i den världen, utan enbart om homofobi, transfobi, heteronorm, mononorm och alla andra töntiga begränsande fördomsuppbyggda inställningar gentemot hbtq som kan finnas. Ingen av de där grejorna är okej. Jag har liksom ingen lust att lägga energi på att ens låtsas att de är okej.
Så jag vänder mig mot min värld istället. Det är där jag hämtar energi. Jag känner mig så otroligt privilegierad som får spendera all min tid med de här människorna. De peppar, inspirerar och fyller mig med kärleks- och trygghetskänslor. Så jag tänker låtsas om att den andra världen inte finns. Möta deras barnsliga försök att begränsa vettiga, vackra, fantastiska människor med en gäspning. De kommer inte åt oss.
Och min magiska värld kommer bara att expandera.
//Siv
lördag 18 september 2010
dumma dumma dig
idag blev jag förbannad på reinfeldt.
hörde en intervju på radio där han fick frågan vad han skulle bygga om han fick bygga precis vad han ville i lego. han sa något om att bygga stockholm tror jag, men det är oväsentligt. det är svaret på följdfrågan som pissade av mig. intervjuaren frågade om han skulle leka och köra omkring med polisbilarna, brandbilarna etc. och han svarade: ja, jag är ju grabb så det är klart.
KUKGUBBE!!!
enda gången jag kan låta det passera är om han säger att han menar "jag har fått en uppfostran som baserades på föreställningar om kön och stereotypa uppdelningar av kvinnor och män, så jag har blivit uppmuntrad till att leva upp till föreställningen om att mitt kön och intresset för vissa saker hör ihop och de bojjorna är svåra att slå sig fria från så ja, jag kommer att köra omkring med dessa bilar för att leva upp till de förväntningar folk (utan att själva veta varför) har på mig för att jag är av så kallat manskön."
over and out
-ed
hörde en intervju på radio där han fick frågan vad han skulle bygga om han fick bygga precis vad han ville i lego. han sa något om att bygga stockholm tror jag, men det är oväsentligt. det är svaret på följdfrågan som pissade av mig. intervjuaren frågade om han skulle leka och köra omkring med polisbilarna, brandbilarna etc. och han svarade: ja, jag är ju grabb så det är klart.
KUKGUBBE!!!
enda gången jag kan låta det passera är om han säger att han menar "jag har fått en uppfostran som baserades på föreställningar om kön och stereotypa uppdelningar av kvinnor och män, så jag har blivit uppmuntrad till att leva upp till föreställningen om att mitt kön och intresset för vissa saker hör ihop och de bojjorna är svåra att slå sig fria från så ja, jag kommer att köra omkring med dessa bilar för att leva upp till de förväntningar folk (utan att själva veta varför) har på mig för att jag är av så kallat manskön."
over and out
-ed
fredag 27 augusti 2010
torsdag 26 augusti 2010
Lip Shit Queers
Denna sommar hände någonting alldeles fantastiskt i Norberg, Sverige, Världen - den queera revolutionen ägde rum! Eller. Människor går ju fortfarande runt och säger "nu har det väl gått LITE FÖR LÅNGT när man inte längre får säga att män är män och kvinnor är kvinnor", så uppenbarligen har revolutionen inte ännu ägt rum, men den här sommaren kom det sig att ungefär 700 människor samlades på ett litet alldeles utsökt pyntat område med camping och tre olika scener och bara hade det fantastiskt trevligt i queerhetens namn. Det som skedde hette Queertopiafestivalen. Jag (Siv) var där. Och det var under dessa ljuvliga dagar präglade av acceptans, queerhet, genderfuckande (fuckande med gender (kön)) och glädje som jag för första gången fick chansen att se duon Lip Shit Queers.
Jag känner mig inte riktigt förmögen att försöka beskriva hur ett framträdande med Lip Shit Queers kan se ut, men jag kan lova att det fick mig att skratta så att jag fick ont i magen och förtjusas och peppas till jag hade gläderus i hela kroppen. FANTASTISKT! Någon slags blandning mellan ljuvt överdriven teater och enkla texter till fångande rytmer, allt med en så enormt stor dos självdistans. Sånt här behövs. Så innerligt. Får ni chansen att se Lip Shit Queers, SÅ GÖR DET.Om inte annat så kan ni ju besöka deras blogg eller deras facebooksida. Eller titta på de här filmerna som jag själv har gjort under det tillfälle då jag fick möjlighet att se dem. Men framför allt, se dem själv. Det jag fångat här var inte det bästa, men ändock helt ljuvligt. Avnjut:
//Sivelicious
KEEP ON LIVIN'!
Jag började lyssna på Le tigre när jag var ungefär fjorton år, och jag älskade dem och specifikt Kathleen Hanna (som varit med i Bikini Kill) bortom allt sunt förnuft (typ tre miljarder varv runt jorden). Med stora blyertsifyllda bokstäver skrev jag bandets namn på mitt skåp i skolan, vilket säkert skapade problem för städarna som omsorgsfullt då och då ägnade tid åt att tvätta bort det. Jag fyllde alltid i det igen. På den tiden lyssnade jag på allt av Le tigre som jag kom över, och då exempelvis låten Keep on livin'. Som med mycket annan musik som en lyssnat på när en var yngre så har Le tigre hamnat i den låda i mitt huvud som heter "Musik som jag tycker om men inte lyssnar på jättemycket". Men för ett tag sedan såg jag i Alexander Alvina Chamberlands fina blogg att hn länkat till en livespelning med just denna låt, och blev helt gråtmild när jag lyssnade på den igen. Titta på det här. Och läs texten. Mycket tacksam för tipset från hn ovan att länka till videon från en blogg som pysslar med frågor som de här."Look up to the sky sky sky,
take back your own tonight,
You'll find more than you see.
It's time now now get ready,
so you can taste that sweet sweet cake and
feel the warm water in a lake (y'know).
What about the nice cool breeze and
hear the buzzing of the bumble bees.
Live beyond those neighborhood lives and
go past that yard outside and
push through their greatest fears and
live past your memories tears cause,
you don't need to scratch inside no just please
HOLD ON TO YOUR PRIDE.
So don't let them bring you down and
don't let them fuck you around cause
those are your arms that is your heart and
no no they can't tear you apart.
They can't take it away now cause
This is your time this is your life and
This is your time this is your life and
This is your time this is your life and
This is your time this is your life and....
You gotta keep on (keep on livin!)!"
//Sivan
fredag 20 augusti 2010
"Håmosexualitet i Ring P1"
För lite morgonunderhållning rekommenderar jag att gå in på denna länk och lyssna på "Nanna om Ring P1" och hör fantastiska Nanna Johanssons kommentarer om ordväxlingen som skedde då en kvinna ringde in till Ring P1, mycket upprörd över att det aldrig pratas om hur en gör för att undvika att få homosexuella barn. Enjoy!
torsdag 19 augusti 2010
Egalias döttrar
Det är en eftermiddag i augusti och jag (Sivan) tycker att ett boktips är på sin plats. För ett tag sedan läste jag boken "Egalias döttrar" av Gerd Brantenberg för första gången, och oj. Varken förr eller senare har jag blivit så fullständigt extatisk över hur innerligt huvudet på spiken en berättelse kan vara.
Den här boken handlar om hur det hade kunnat vara, om allt vore precis tvärtom. I "Egalias döttrar" är världen och verkligheten uppbyggd utifrån ett matriarkat, en könsmaktsordning , där kvinnan har makten, som genomsyrar exakt varenda beståndsdel av samhället. Ett exempel är språket. I den här boken heter det inte människor utan kvinniskor. Andra ord som av författaren har bytts ut är ex. man (som i meningen "som man bäddar får man ligga") som blivit fru (alltså så här: "som fru bäddar får fru ligga"), fröken som blivit herrken, och sjöman som blivit sjökvinna (vilket gäller alla yrken). I den här världen är det kvinnor som uppmuntras att bejaka egenskaper som vi i vår verklighet anser är manliga. Exempel på sådana egenskaper är att vara hård och stark, att inte kunna prata om känslor, att vara dominant och att ha hög sexualdrift. Män uppmuntras att bejaka egenskaper som vi i vår verklighet anser är kvinnliga, såsom kärleksfullhet, skörhet, känslosamhet, omsorgskänsla (för barn ex.) och att vara mån om sitt utseende.
I "Egalias döttrar" är det männen som går runt och längtar och drömmer om den stora romantiska kärleken, och som blir våldtagna av överkåta kvinnor i den mörka skogen. Sex mellan olikkönade personer går oftast till så att kvinnan gnider sig mot mannens ben eller fingrar tills hon kommer (att män också kan få orgasm pratas det inte mycket om) och penetrationssex är väldigt sällsynt förekommande. Alla tror att detta är i sin ordning. I "Egalias döttrar" är det så att om en man har blivit våldtagen är det han själv som ska skämmas. Det är överhuvudtaget väldigt mycket med mannen som är skamfullt , som exempelvis det som han har mellan sina ben. Pungen kallas för "Skampåsen" och kuken måste vid alla tider som han vistas i det offentliga vara inkrånglad i en s.k. "Pehå", som är en penishållare som sitter väl synlig. Utan pehå skulle ju den där saken bara hänga där och dingla, och hur skulle det se ut?
Dessutom finns det tydliga skönhetsideal. Män ska helst vara knubbiga och ha sitt hår flätat och tillfixat, gärna med rosetter och liknande. En smal man anses vara en ful man som aldrig kommer anses vara vacker.
Och mitt upp i detta finns det några unga män som börjar fundera: Ska det verkligen vara så här? Varför är det en sådan besvikelse när ett barn som föds visar sig vara en pojke? Varför kan flickorna i klassrummet sitta och bröta och ta upp hur mycket plats som helst utan att herrken (läraren) säger till? Varför är kvinnan alltid normen och mannen undantaget som utgår ifrån normen? Dessa unga män startar en motståndsrörelse. Och där börjar berättelsen.
För mig berättar "Egalias döttrar" en fruktansvärd historia om ett samhälle som jag aldrig hoppas kommer existera i någon del av världen överhuvudtaget. Men det som är grejen är, att Gerd Brantenberg i denna bok har berättat om ett samhälle som i allra högsta grad existerar och är så verkligt att det fräter i skinnet. Vårt samhälle. Alla jävla samhällen som finns på den här jorden. Det råkar bara vara så att det är kvinnor som får höra att de själva ska skämmas när de blir våldtagna. Att det är kvinnor som när de har sex med män oftast har sex på ett sätt som innebär ungefär noll procents chans till sexuell upphetsning på grund av exempelvis var klitoris är placerad i fittan. Att det är mannen som i exempelvis språket är normen och kvinnan som är undantaget. Att det är kvinnan som är präglad av ett skönhetsideal där hon bör vara just det som hon av naturen har svårast för att bli: okurvig, smal, spinkig, anorektisk. Att männen i "Egalias döttrar" ska vara knubbiga är inte en slump. Pojkar i tonåren har av naturen svårare än flickor att bli knubbiga. Precis som att flickor i tonåren har svårare än pojkar att bli smala.
"Egalias döttrar" berättar historien om HUR DET ÄR. Överjävlaallt. Den här boken borde vara obligatorisk, läsas och diskuteras kring av alla som börjar högstadiet. Våldtäktsscenen borde läsas tills orden är innötta för evigt i huvudet just för att folk ska förfäras och fatta. Slänger du bara om allting igen så har du en perfekt spegling av ett helt sjukt samhälle där personer som passerar som (av omgivningen uppfattas som) män ges så många fördelar att det är sinnessjukt.
Den som säger att exempelvis Sverige är ett jämställt land kan inte ha något annat än en skruv lös. Eller skyddslappar för ögonen. Läs den här boken, läs läs läs läs läs.
Den här boken handlar om hur det hade kunnat vara, om allt vore precis tvärtom. I "Egalias döttrar" är världen och verkligheten uppbyggd utifrån ett matriarkat, en könsmaktsordning , där kvinnan har makten, som genomsyrar exakt varenda beståndsdel av samhället. Ett exempel är språket. I den här boken heter det inte människor utan kvinniskor. Andra ord som av författaren har bytts ut är ex. man (som i meningen "som man bäddar får man ligga") som blivit fru (alltså så här: "som fru bäddar får fru ligga"), fröken som blivit herrken, och sjöman som blivit sjökvinna (vilket gäller alla yrken). I den här världen är det kvinnor som uppmuntras att bejaka egenskaper som vi i vår verklighet anser är manliga. Exempel på sådana egenskaper är att vara hård och stark, att inte kunna prata om känslor, att vara dominant och att ha hög sexualdrift. Män uppmuntras att bejaka egenskaper som vi i vår verklighet anser är kvinnliga, såsom kärleksfullhet, skörhet, känslosamhet, omsorgskänsla (för barn ex.) och att vara mån om sitt utseende.
I "Egalias döttrar" är det männen som går runt och längtar och drömmer om den stora romantiska kärleken, och som blir våldtagna av överkåta kvinnor i den mörka skogen. Sex mellan olikkönade personer går oftast till så att kvinnan gnider sig mot mannens ben eller fingrar tills hon kommer (att män också kan få orgasm pratas det inte mycket om) och penetrationssex är väldigt sällsynt förekommande. Alla tror att detta är i sin ordning. I "Egalias döttrar" är det så att om en man har blivit våldtagen är det han själv som ska skämmas. Det är överhuvudtaget väldigt mycket med mannen som är skamfullt , som exempelvis det som han har mellan sina ben. Pungen kallas för "Skampåsen" och kuken måste vid alla tider som han vistas i det offentliga vara inkrånglad i en s.k. "Pehå", som är en penishållare som sitter väl synlig. Utan pehå skulle ju den där saken bara hänga där och dingla, och hur skulle det se ut?
Dessutom finns det tydliga skönhetsideal. Män ska helst vara knubbiga och ha sitt hår flätat och tillfixat, gärna med rosetter och liknande. En smal man anses vara en ful man som aldrig kommer anses vara vacker.
Och mitt upp i detta finns det några unga män som börjar fundera: Ska det verkligen vara så här? Varför är det en sådan besvikelse när ett barn som föds visar sig vara en pojke? Varför kan flickorna i klassrummet sitta och bröta och ta upp hur mycket plats som helst utan att herrken (läraren) säger till? Varför är kvinnan alltid normen och mannen undantaget som utgår ifrån normen? Dessa unga män startar en motståndsrörelse. Och där börjar berättelsen.
För mig berättar "Egalias döttrar" en fruktansvärd historia om ett samhälle som jag aldrig hoppas kommer existera i någon del av världen överhuvudtaget. Men det som är grejen är, att Gerd Brantenberg i denna bok har berättat om ett samhälle som i allra högsta grad existerar och är så verkligt att det fräter i skinnet. Vårt samhälle. Alla jävla samhällen som finns på den här jorden. Det råkar bara vara så att det är kvinnor som får höra att de själva ska skämmas när de blir våldtagna. Att det är kvinnor som när de har sex med män oftast har sex på ett sätt som innebär ungefär noll procents chans till sexuell upphetsning på grund av exempelvis var klitoris är placerad i fittan. Att det är mannen som i exempelvis språket är normen och kvinnan som är undantaget. Att det är kvinnan som är präglad av ett skönhetsideal där hon bör vara just det som hon av naturen har svårast för att bli: okurvig, smal, spinkig, anorektisk. Att männen i "Egalias döttrar" ska vara knubbiga är inte en slump. Pojkar i tonåren har av naturen svårare än flickor att bli knubbiga. Precis som att flickor i tonåren har svårare än pojkar att bli smala.
"Egalias döttrar" berättar historien om HUR DET ÄR. Överjävlaallt. Den här boken borde vara obligatorisk, läsas och diskuteras kring av alla som börjar högstadiet. Våldtäktsscenen borde läsas tills orden är innötta för evigt i huvudet just för att folk ska förfäras och fatta. Slänger du bara om allting igen så har du en perfekt spegling av ett helt sjukt samhälle där personer som passerar som (av omgivningen uppfattas som) män ges så många fördelar att det är sinnessjukt.
Den som säger att exempelvis Sverige är ett jämställt land kan inte ha något annat än en skruv lös. Eller skyddslappar för ögonen. Läs den här boken, läs läs läs läs läs.
aktivism via skyltar!
De två bilderna nedanstående hittade jag via Alexander Alvina Chamberlands facebooksida. Hn är en alldeles fantastiskt inspirerande person, vars blogg du kan läsa här.
Go do it!/Sivan
fredag 6 augusti 2010
det är bara poesi.
Kärlek blir hat i min kropp så himla snabbt.
Mina fötter har aldrig varit kallare.
Och jag vill att du skall gå hem nu.
Jag tänker att du skall vara med en sån där. En sån där som är rolig. Kreativ. Queer. Aktivistisk. Feministkunnig. Snäll. Omtänksam. Knullvänlig. Lätt. En sån där utan ångesten som flyter under ytan jämt och ständigt.
Inte en sån som mig.
Jag tänker dra igen.
Jag kommer att ta de 50 milen som väntat.
Och jag far snart.
Jag hatar telefoner. Och jag hatar distans.
Jag hatar vad du gör med mig.
Du föder bra saker i mig. Jag dödar det nu.
Desinfekterar mitt liv med alkohol.
// ed in a bad mood
tisdag 3 augusti 2010
tecken
Jag har gått på jakt.
I mitt liv. Vad finns det för tecken på gayheten?
vad jag har på mina väggar
vad jag gör på min fritid
vad jag pyntat mitt fönster med
vad jag pyntar mig med
gubbhatten
ord på mina väggar
dreadsen i nacken
/edinan
I mitt liv. Vad finns det för tecken på gayheten?
vad jag har på mina väggar
vad jag gör på min fritid
vad jag pyntat mitt fönster med
vad jag pyntar mig med
gubbhatten
ord på mina väggar
dreadsen i nacken
/edinan
onsdag 7 juli 2010
det är inte PMS. det är DU!
Jag tänker att jag borde skriva något smart.
Sitter här och är pms:ig och då är livet lite som att åka bergochdal-bana. Men inte på det bra sättet. Utan mer som att åka en bergochdal-bana som man inte alls vill åka. På ett nöjesfält som man fan inte ville köpa entrebiljett till, och inte ens gå in på om någon bjuder. Så känns det.
Det var smart.
Jag pms:ar ganska mycket. PMS betyder PreMenstruellt Syndrom och innebär fysiska och psykiska besvär innan/under mensen.
KUL symptom: Nedstämd, känslomässigt instabil, irriterad, orolig, aggressiv, smärtor, ömmande boobs, ryggont, migrän, illamående. Jag har även lärt mig att allergiska besvär kan förvärras under mensen.
Jag förstår verkligen att vissa kvinnor flippar helt och begår brott under inflytande av pms. Jag förstår inte att inte fler gör det.
Jag har funderat ett bra tag på att testa tabletter för att ta bort udden av mina humörsvängningar. För mig egen skull. Och andras. Men mest min egen. För jag är uppfostrad till tjej och då vänder man det inåt, inte utåt. Fatta om vi tjejor oxå lydde våra aggressiva impulser. Då skulle världen få se på ass-kicking kapow! kapow! kapow! om och om igen för varje nystartad menscykel. Nej. Tabletter till edina.
Som tjej som kärar ner sig i andra tjejer kan pms vara riktigt spännande. Antingen synkar man och då pms:ar man tillsammans, vilket kan leda till riktigt överjävliga situationer. När man är som mest instabil och behöver luta sig mot någon // skälla ut någon så är det rätt frustrerande när den personen själv är instabil som fan // aggressiv och lätt retad. Eller så synkar man inte och då får förhållandet uppleva dubbla pms-perioder, vilket oxå kan vara tärande. Men pms:en kan ju ge en mod att visa mer känslor oxå, positiva alltså. Och det kan vara en rätt fin, kreativ, period. Pms:en är en stark grej som knuffar en till att agera utåt kanske. Och till att ta beslut man inte gjort annars.
Äsch, va fan.
Siv tipsade mig om en nice sida hardumenseller.se bäst är "skicka en varning". hihihihi. Väldigt användbart.
puss och örfil // edina
Sitter här och är pms:ig och då är livet lite som att åka bergochdal-bana. Men inte på det bra sättet. Utan mer som att åka en bergochdal-bana som man inte alls vill åka. På ett nöjesfält som man fan inte ville köpa entrebiljett till, och inte ens gå in på om någon bjuder. Så känns det.
Det var smart.
Jag pms:ar ganska mycket. PMS betyder PreMenstruellt Syndrom och innebär fysiska och psykiska besvär innan/under mensen.
KUL symptom: Nedstämd, känslomässigt instabil, irriterad, orolig, aggressiv, smärtor, ömmande boobs, ryggont, migrän, illamående. Jag har även lärt mig att allergiska besvär kan förvärras under mensen.
Jag förstår verkligen att vissa kvinnor flippar helt och begår brott under inflytande av pms. Jag förstår inte att inte fler gör det.
Jag har funderat ett bra tag på att testa tabletter för att ta bort udden av mina humörsvängningar. För mig egen skull. Och andras. Men mest min egen. För jag är uppfostrad till tjej och då vänder man det inåt, inte utåt. Fatta om vi tjejor oxå lydde våra aggressiva impulser. Då skulle världen få se på ass-kicking kapow! kapow! kapow! om och om igen för varje nystartad menscykel. Nej. Tabletter till edina.
Som tjej som kärar ner sig i andra tjejer kan pms vara riktigt spännande. Antingen synkar man och då pms:ar man tillsammans, vilket kan leda till riktigt överjävliga situationer. När man är som mest instabil och behöver luta sig mot någon // skälla ut någon så är det rätt frustrerande när den personen själv är instabil som fan // aggressiv och lätt retad. Eller så synkar man inte och då får förhållandet uppleva dubbla pms-perioder, vilket oxå kan vara tärande. Men pms:en kan ju ge en mod att visa mer känslor oxå, positiva alltså. Och det kan vara en rätt fin, kreativ, period. Pms:en är en stark grej som knuffar en till att agera utåt kanske. Och till att ta beslut man inte gjort annars.
Äsch, va fan.
Siv tipsade mig om en nice sida hardumenseller.se bäst är "skicka en varning". hihihihi. Väldigt användbart.
puss och örfil // edina
lördag 3 juli 2010
damallsvenskan och allsvenskan. OK?
Jag uppdaterar mig om fotbollsvärlden på damfotboll.com. Idag kunde jag läsa om Lilie Persson (assisterande förbundskapten) och hennes krönika med budskapet: "Kalla våra högsta serier för Allsvenskan herrar och Allsvenskan damer och gör det NU!".
Kärlek till Lilie!
Du kan läsa hennes krönika på www.efd.se
Jag (edina) har själv varit irriterad på det här fenomenet i så många år nu. Lilie presenterar en så himla enkel lösning. Och markering. Att kalla det herrarna gör för allsvenskan och det damerna gör för damallsvenskan är inte ok. Hierarkin är fruktansvärd. Hur kan vi överhuvudtaget gå med på att det är som det är idag?
// edinan
Kärlek till Lilie!
Du kan läsa hennes krönika på www.efd.se
Jag (edina) har själv varit irriterad på det här fenomenet i så många år nu. Lilie presenterar en så himla enkel lösning. Och markering. Att kalla det herrarna gör för allsvenskan och det damerna gör för damallsvenskan är inte ok. Hierarkin är fruktansvärd. Hur kan vi överhuvudtaget gå med på att det är som det är idag?
// edinan
fredag 28 maj 2010
tisdag 25 maj 2010
vit flagg
Under hbt-festivalen införskaffade jag en regnbågsflagga som nu hänger stolt i mitt fönster. Nyss tog jag en promenad och passade på att kika upp mot mitt fönster, utifrån, och jag blev lite besviken. Den syns inte så bra som jag hoppades. Fast det kanske är bra, det tyder ju på att man inte ser mig jättebra när jag går omkring i min lilla lägenhet. Jag kanske ska vara nöjd med att om någon tittar upp mot alla fönster i denna byggnad och letar tecken så kommer de ju se den, regnbågsflaggan alltså. Och det var mörkt i lägenheten eftersom jag inte var hemma nu ju. Det kanske är bättre när jag har lamporna tända här hemma. Eller när solen skiner. Usch, va ointressant. Egentligen händer det massor på insidan just nu. Men jag kan bara skriva om det där ytliga. Flaggan. Och om att jag dricker massa kaffe för att Siv och jag skriver uppsats nu. Men det händer tusen saker inuti samtidigt. Jag funderar såå över queer-livet. Vad det ska bli av en nu när en börjar bli lite äldre och alla runt omkring gifter sig och skaffar barn. Ska jag alltid bo i den här lägenheten som ju ligger i ett hus som officiellt kallas ungkarlshotellet? Kommer jag bli förälder? Kommer jag hjälpa någon annan att bli förälder? Kommer jag någonsin vilja vara sambo igen? Kan man vara kär i en person ett helt liv? Kommer jag någonsin spela i det där flatbandet jag skapat i mitt huvud? Kommer jag dela morgontidning och äta frukost ihop med någon dag efter dag efter dag.. och liksom njuta? Kommer jag bli ihop med mig själv så som jag borde?
//förvirrEd.
//förvirrEd.
söndag 23 maj 2010
jävla flata
Jag jobbar på några olika jobb nu inför sommaren.
När jag var min andra dag på ett av jobben så var det en av mina kollegor som skulle iväg och klippa sig. Hon sa: senaste så klippte hon mig så himla kort, jag såg ut som en jävla flata.
Jag vände genast ner blicken i min tidning. WTF. Där satt jag. Och såg ut. Som. En jävla. Flata.
Eller jag kanske inte ser ut som en flata. Hur ser en jävla flata ut? Väldigt kort hår har man tydligen i alla fall.
Äsch.
Btw. Siv och jag firade examinationsuppgiften igår med att, traditionsenligt, klippa mitt hår. Så nu syns dreadsen mer. Me likes. Så nu har jag en jävla-flat-frissyr vid virveln iaf. Haha.
/ed
När jag var min andra dag på ett av jobben så var det en av mina kollegor som skulle iväg och klippa sig. Hon sa: senaste så klippte hon mig så himla kort, jag såg ut som en jävla flata.
Jag vände genast ner blicken i min tidning. WTF. Där satt jag. Och såg ut. Som. En jävla. Flata.
Eller jag kanske inte ser ut som en flata. Hur ser en jävla flata ut? Väldigt kort hår har man tydligen i alla fall.
Äsch.
Btw. Siv och jag firade examinationsuppgiften igår med att, traditionsenligt, klippa mitt hår. Så nu syns dreadsen mer. Me likes. Så nu har jag en jävla-flat-frissyr vid virveln iaf. Haha.
/ed
fredag 21 maj 2010
trångt
Idag fick jag hem en årlig enkät som min gamla skola skickar ut till alla elever.
I år blev jag arg. Som avslutningsfråga uppmanades man att kryssa i man eller kvinna. Jag kryssade inte i något utan skrev: trångsynt att bara ge 2 val.
blääääää!
vem fan bryr sig om kön? det frågas bara av ren slentrian för att det går att dela upp resultaten i två delar då. men hur relevant är det?? vore det inte relevantare med att fråga... fan så många andra saker.
/edin
I år blev jag arg. Som avslutningsfråga uppmanades man att kryssa i man eller kvinna. Jag kryssade inte i något utan skrev: trångsynt att bara ge 2 val.
blääääää!
vem fan bryr sig om kön? det frågas bara av ren slentrian för att det går att dela upp resultaten i två delar då. men hur relevant är det?? vore det inte relevantare med att fråga... fan så många andra saker.
/edin
lördag 8 maj 2010
det skaver i sömmarna
Aaaaaaaaah!
Jag tror att jag håller på att bli tokig.
Eller tokigare.
Fan.
Normerna liksom kryper in under huden på mig och skaver.
Jag odlar dreads i min nacke och en viss sorts människor säger: fiiiiint. En annan sorts människor säger: kan du inte bara se normal ut.
Jag har hår under armarna nu och det ger mig mer självförtroende när jag befinner mig i vissa sammanhang, men jobbiga känslor i andra sammanhang.
Fan. Fan. Fan.
Jag diskuterade med en vän det där med att raka lilla armhålan eller inte. Vi kom fram till bra saker. Att man liksom inte kan gå i linne om man har armhålehår och umgås med såkallade "normala" människor. Men oxå att man liksom inte kan gå i linne om man Inte har armhålehår och umgås med queers.
Man vill ju liksom inte bli utstött. Haha. Normer är åt alla håll. Normer finns i luften jag andas in. Kanske har jag andats in för mycket norm redan. Kanske är det kört. Kanske kan jag bli frisk genom att andas i tillåtande miljöer. Miljöer där jag kan bryta normer, eller vara jävligt stereotyp åt vilket håll jag än känner för den dagen. Att få testa mig fram. Att få känna efter vad som är jag i allt. Och vad som är norm. Och vad som bara är tvärtom-norm.
// Edinan
Jag tror att jag håller på att bli tokig.
Eller tokigare.
Fan.
Normerna liksom kryper in under huden på mig och skaver.
Jag odlar dreads i min nacke och en viss sorts människor säger: fiiiiint. En annan sorts människor säger: kan du inte bara se normal ut.
Jag har hår under armarna nu och det ger mig mer självförtroende när jag befinner mig i vissa sammanhang, men jobbiga känslor i andra sammanhang.
Fan. Fan. Fan.
Jag diskuterade med en vän det där med att raka lilla armhålan eller inte. Vi kom fram till bra saker. Att man liksom inte kan gå i linne om man har armhålehår och umgås med såkallade "normala" människor. Men oxå att man liksom inte kan gå i linne om man Inte har armhålehår och umgås med queers.
Man vill ju liksom inte bli utstött. Haha. Normer är åt alla håll. Normer finns i luften jag andas in. Kanske har jag andats in för mycket norm redan. Kanske är det kört. Kanske kan jag bli frisk genom att andas i tillåtande miljöer. Miljöer där jag kan bryta normer, eller vara jävligt stereotyp åt vilket håll jag än känner för den dagen. Att få testa mig fram. Att få känna efter vad som är jag i allt. Och vad som är norm. Och vad som bara är tvärtom-norm.
// Edinan
torsdag 6 maj 2010
Ed och Sivan - B-uppsats
Jag och Eddan ägnar nu dagarna åt den B-uppsats som vi under den här kursen ska författa tillsammans. Det innebär en massa tid till att hänga och ha det fint, vilket gör mig glad i hjärtat. Idag bestämdes det att hänget skulle ske utomhus, och jag var inte sen med att dokumentera. Ett litet smakprov! ps. Ja, jag säger "den lesbiska b-uppsatsen". Skälet till att vår uppsats har fått en sexuell läggning kan vi ta i ett helt annat inlägg.
//Sivan
onsdag 28 april 2010
vinterpäls
Håret på mina ben har fått växa fritt de senaste månaderna. Jag stör mig inte på det. Men jag har alltid tidigare anpassat mig till normen, åtminstone alla gånger benen varit klädlösa, och rakat dom rena. Sommarsäsongen närmar sig. Jag står i valet och kvalet. Att raka eller inte raka det är frågan. Jag kommer sakna mitt fluff om jag rakar det och det kommer ta tid att odla fram det igen. Men jag tänker på alla kommentarer jag kommer få och tankar som andra kommer få. Allt pga håriga ben. För att det är tjejben. Eller är det det? Va fan. Varför rakar man benen egentligen?
Jag vill ju förändra världen. Få folk att fatta att vi ibland gör märkliga saker bara för att normen säger åt oss att göra det. Tex raka benen alltså. Jag vill nog inte det. För det finns ju inget annat syfte med det än att verka normal. (och det är jag inte, tack och lov).
Armhålorna mina har varit tomma sen jag fick min första rakhyvel i sexan eller när det nu va. Jupp, fatta att vi redan på mellanstadiet, när vi hade tunna ljusa hår, redan då insåg att det bara fanns ett alternativ -rakning. Till och från har självklart lathets-fluff uppstått. Men nu har jag för första gången bestämt mig för att låta det växa och se vad som händer. Armhålerakningen har jag motiverat med att det är mer hygieniskt, att killar oxå gör det och att det syns mer än benhåret. Men nu släpper jag lös det.
Dock vet jag inte hur länge jag kan stå emot. Jag tänker på vad andra ska säga. Vad de ska tänka. Om de inte vill bada med mig. Inte gå bredvid mig på stan när jag har shorts. Fast det här är bara misstankar jag har. Kanske är folk inte sådana. Kanske kan de få en chans att visa det. Kanske kan jag ta fighten om något uppstår. Kanske får jag någon att börja reflektera över dumma normer. Kanske kommer fjortis tjejerna fnissa bredvid mig i duschen på badhuset. Kanske visar jag dom att det finns alternativ.
Jag vill inte slava under normen!! Inte göra normen starkare.
Inte vara som normen är. Vara som jag är.
// ed
Jag vill ju förändra världen. Få folk att fatta att vi ibland gör märkliga saker bara för att normen säger åt oss att göra det. Tex raka benen alltså. Jag vill nog inte det. För det finns ju inget annat syfte med det än att verka normal. (och det är jag inte, tack och lov).
Armhålorna mina har varit tomma sen jag fick min första rakhyvel i sexan eller när det nu va. Jupp, fatta att vi redan på mellanstadiet, när vi hade tunna ljusa hår, redan då insåg att det bara fanns ett alternativ -rakning. Till och från har självklart lathets-fluff uppstått. Men nu har jag för första gången bestämt mig för att låta det växa och se vad som händer. Armhålerakningen har jag motiverat med att det är mer hygieniskt, att killar oxå gör det och att det syns mer än benhåret. Men nu släpper jag lös det.
Dock vet jag inte hur länge jag kan stå emot. Jag tänker på vad andra ska säga. Vad de ska tänka. Om de inte vill bada med mig. Inte gå bredvid mig på stan när jag har shorts. Fast det här är bara misstankar jag har. Kanske är folk inte sådana. Kanske kan de få en chans att visa det. Kanske kan jag ta fighten om något uppstår. Kanske får jag någon att börja reflektera över dumma normer. Kanske kommer fjortis tjejerna fnissa bredvid mig i duschen på badhuset. Kanske visar jag dom att det finns alternativ.
Jag vill inte slava under normen!! Inte göra normen starkare.
Inte vara som normen är. Vara som jag är.
// ed
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)