torsdag 2 april 2009

The Day Siv Entered My Life

Det är lite galet. När jag räknar efter så är det bara lite mer än två månader sedan jag träffade Siv för första gången. Man kan tro, eller alltså Jag tror, att vi har känt varandra typ hela livet. Vi matchar så himla bra. Liksom förstår varandra och kompletterar varandra så himla fint. Hon är som skapad utifrån min lista om hur jag vill att människor runt i kring mig skall vara för att jag skall trivas och må fint:

· Djup och känslosam.
· Humor, gärna grov.
· Kunna lyssna. Noga. Och fråga mer.
· Le med hela ansiktet, man kan se i ögonen om hon är nöjd.
· Frågar om svåra saker och petar på sånt man gömt långt in.
· Stannar kvar när man berättar tunga saker.
· Kan växla mellan lätthet och djup.
· Smart.
· Omtänksam och lugn.
· Brister ut i dans spontant.
· Har ett mobilabonnemang som matchar mitt.

Första gången jag såg Siv var i januari i år (2009) då vi började socionomprogrammet. Vi hade aldrig förut träffat varandra. Men det sa pang på en gång. Vi misstänkte från början att den andra var flata. Vi lär återkomma till de avslöjande signalementen tänker jag.

Jag såg Siv första gången när vi hade del två på vår uppropsdag i skolan. Jag letade mig fram till salen vi skulle vara i och hon satt utanför. Det var en del folk som stod där. Alla lagom pirriga kan jag tänka mig. Ny klass liksom. Jag ställde mig i närheten av där hon satt. Tänkte att jag också ville sitta ner men liksom inte kunde göra det nu när någon annan satt precis där liksom. Så jag stod. Jag minns hennes färgade hår. Och den orangea jackan. Resten av dagen flöt på och jag registrerade inte så mycket. Det var fullt kaos i huvudet med allt nytt. Sen nån dag senare eller så hade vi vanlig lektion och den avslutades med att vi delades in i grupper. Jag hamnade med tre tjejer. Siv var en av dem och det första jag såg var den lilla regnbågsflaggan på hennes väska. Gruppen verkade trevlig och jag noterade att Siv most likely var Gay. En av hennes vänner kom förresten förbi när vi grupparbetade den där första gången och det var också ett tecken, jag funderade på om det var en vän eller flickvän. Det var nåt med hur hon sa att ”en vän kommer hit”. Och flaggan antagligen.

Sen fick jag ett sms en dag, ett långt sådant, där Siv undrade om det var någon i gruppen som ville träffa henne i skolan och diskutera igenom litteraturen och så. Jag tänkte YES YES YES YES, för jag ville så gärna träffa henne och prata mer. Fuck skolgrejen liksom, jag ville mest få lära känna henne. Så jag smsade tillbaka att jag var på. Så vi sågs. Dock kunde ingen annan i gruppen vara med (jag vet faktiskt inte om hon smsade alla den där gången eller inte.. det kanske bara var mig :P och det där med frågan om nån i gruppen ville ses, var för att det skulle låta bättre. Haha. Hur var det egentligen Siv?). Hur som helst vi sågs. Bara vi två. Och det var så himla himla himla trevligt. Vi pratade massor. En del om litteraturen, men mest om allt möjligt –så som man gör när man lär känna varandra. Jag var nöjd. Så nöjd. Det jag minns mest tydligt var när vi pratade om HBTinformation i skolan och jag kommenterade något och Siv ändrade ansiktsuttryck helt och fråga hur sjutton jag visste det. Jag bara log. Och jag minns att jag i början av vår relation… alltså typ de sexton första dagarna eller så… tänkte att hon inte visste att jag var queer. Haha. Jag gillade det, att det var en hemlighet. Att vi bondade kring andra saker först. Och att jag kunde trumfa med det sen. Men jag har ju genom Siv fått veta att jag utstrålar så mycket Gay att det bländar liksom. That was the story about the beginning of a great friendship.

Nu ägnar vi lektionerna och fritiden åt att skämta om och prata seriöst om HBTQ frågor och fenomen och tänkte att det vore fint att dela med sig till resten av världen. Så vi har slagit våra flatfrisyrbeklädda huvuden ihop och startat den här bloggen för att tipsa om böcker, filmer, events och annat på temat HBTQ.

Siv och jag pratar om allt. Precis allt. Inget är för grovt. Inget är för hemskt. Inget är oreparabelt. Nyp mig i armen, vår vänskap är så himla fin.

// Edina (af Edina & Siv)

Inga kommentarer: