pip.pip.pip. piiip.piiip. pip.pip.pip.

Igår satt jag uppe sent och rensade min mobils sms. Jag sparar fina sms väldigt länge och väntar in i det sista med att radera. Vissa sms skriver jag till och med av för att spara 4ever. Vissa sms KAN jag inte radera, för då suddar man ut allt det fina som var då och inget finns kvar liksom.. men som alltid så är det så att efter en tid så ligger kraften ändå inte kvar i smset, det är bara ord kvar. Sånt är livet, men man vet att man kommer att få tusentals fina sms till. Man vet att den skavande tomheten efter ännu lite mera tid blir fylld av minnena istället. Aight.

Det jag skulle komma till är att jag och mitt ex har hela vår relation dokumenterad i sms. Vi har alltså låååånga dokument på datorn över alla sms vi skickat till varandra. Eller vi och vi. Hon har. Vi började med det när vi var ihop. En dag kommer det att bli en bra bok. Relationen var intensiv från dag ett till dag hejdå. Det är antagligen därför som den skavande tomhets fasen hängt kvar i ååår. Eller så är det för att jag inte har tillgång till dokumentet, behöver jag orden? Eller är det för att hon har orden, var enda ett, och att jag vill att det skall suddas ut för att få bli till minnen istället för exakta ord?

Äsch. I den relationen så insåg jag att min telefon inte tillåter samtal som är över två timmar långa. Kväll efter kväll klickade den henne efter 1h 59min 59sekunder.

En annan tid.
Ett annat liv.

Over and out // Edinan