Hur jävligt det än känns nu så kan det bli bättre

Så otroligt vackert, viktigt och sorgligt. Titta på det här, och sprid!
//Siv

Är trött på den fula, andra verkligheten

Igår började jag (Siv) tänka på hur otroligt fin min värld är och hur otroligt ful världen utanför tycks vara. Nu talar jag inte om estetik utan om människors syn på vad som är normalt och inte.

Jag har en fantastisk värld. I den är var och varannan person hbtq eller åtminstone kompromisslöst öppen gentemot det, och människor i min omgivning utgår från att personer de träffar kan ha relationer med både personer av samma kön och av motsatt, att de kan ha många kärleksrelationer på samma gång eller inte ha kärleksrelationer (ex. vara polyamorösa eller relationsanarkister), att de kan vara obekväma med sitt kroppsliga kön, att de kan vara både tjejer och killar samtidigt eller ingetdera, att det är fint att ta reda på vilket pronomen (som hen, hon, han eller den) människor vill att en ska använda om dem, att sexistiskt beteende inte är okej och att könsstereotyperna påverkar varenda människa på jorden negativt och ingenting annat. Och det är bara en gnutta av alla de saker som människor i min värld utgår från att personer de möter kan ha i sina liv som viktiga saker som engagerar dem. Min värld är magisk.

Varför ska jag någonsin behöva kliva ur den här världen och möta den fula förlegade världen där människor fortfarande går runt och försöker tysta ner och begränsa människor som vill få älska vem de vill, klä sig hur de vill, tycka att det faktiskt inte finns bara två kön och att kön för övrigt är en social konstruktion som helt enkelt inte är biologiskt rotad? Jag vet inte, liksom. Jag har ingen lust att gå ut i den världen. Jag är helt enkelt trött på den, trött på att vänta på att den ska hinna ikapp. Den intresserar mig inte, och jag vet att människor som tror att den världen är rätt och värd att försöka bibehålla HAR FEL. Nu talar jag inte om något annat som kan förekomma i den världen, utan enbart om homofobi, transfobi, heteronorm, mononorm och alla andra töntiga begränsande fördomsuppbyggda inställningar gentemot hbtq som kan finnas. Ingen av de där grejorna är okej. Jag har liksom ingen lust att lägga energi på att ens låtsas att de är okej.

Så jag vänder mig mot min värld istället. Det är där jag hämtar energi. Jag känner mig så otroligt privilegierad som får spendera all min tid med de här människorna. De peppar, inspirerar och fyller mig med kärleks- och trygghetskänslor. Så jag tänker låtsas om att den andra världen inte finns. Möta deras barnsliga försök att begränsa vettiga, vackra, fantastiska människor med en gäspning. De kommer inte åt oss.

Och min magiska värld kommer bara att expandera.

//Siv